Kort svar: Du räknas som överviktig om ditt BMI ligger mellan 25 och 29,9, eller om ditt midjemått är över gränsvärdena (80 cm för kvinnor och 94 cm för män). Är BMI 30 eller mer talar vården i stället om obesitas, tidigare kallat fetma. Men ett enda värde ger sällan hela bilden. BMI och midjemått besvarar frågan bäst tillsammans, och den här guiden hjälper dig att läsa båda utan skuld och utan pekpinnar.
Vad räknas som övervikt?
Body Mass Index, BMI, är ett förhållande mellan din vikt och din längd. Enligt 1177 och Världshälsoorganisationen delas värdet in i fyra breda grupper för vuxna:
- Undervikt: BMI under 18,5
- Normalvikt: BMI 18,5 till 24,9
- Övervikt: BMI 25,0 till 29,9
- Obesitas: BMI 30,0 eller mer
Gränsen vid 25 är alltså svaret på frågan i rubriken. Ligger ditt BMI där eller strax över hamnar du i intervallet för övervikt. Vill du se din egen siffra kan du räkna ut ditt BMI i vår räknare, och om du vill förstå vad just ditt tal betyder går vi igenom hela skalan i vad ditt BMI-värde betyder.
BMI säger inte allt
Det viktiga att veta är att BMI är ett trubbigt mått. Det bygger bara på vikt och längd och kan därför inte skilja muskler från fett, förklarar 1177. En vältränad person med mycket muskelmassa kan få ett högt BMI utan att ha för mycket fett, och någon med normalt BMI kan samtidigt bära på ohälsosamt bukfett. BMI tar inte heller hänsyn till hur fettet är fördelat i kroppen, och det passar inte för barn eller för personer som byggt mycket muskler genom styrketräning.
Kön och ålder spelar också in i hur ett värde ska tolkas, vilket vi går djupare in på i guiden om BMI för kvinnor och män. Poängen är enkel: se BMI som en fingervisning, inte som en dom. Det är därför nästa mått behövs.
Midjemåttet, det andra måttet
Fett som samlas runt buken är kopplat till större hälsorisker än fett på till exempel lår och stuss. Därför kompletterar vården BMI med midjemåttet, som mäts mellan nedersta revbenet och höftkammen. Enligt 1177 gäller följande riktvärden för vuxna:
- Ökad risk: midjemått från 80 cm för kvinnor och från 94 cm för män
- Kraftigt ökad risk: midjemått på 88 cm eller mer för kvinnor och 102 cm eller mer för män
Mät på bar hud, andas ut lugnt och dra inte in magen. Ett midjemått över gränsen kan betyda ökad risk även om ditt BMI ligger i normalintervallet, och det är just därför båda måtten behövs för att bedöma din vikt på riktigt. Hur du mäter midjan exakt, och de vanligaste mätfelen, går vi igenom i guiden om hur du mäter midjemåttet rätt.
Är övervikt farligt?
Här är det värt att vara nyanserad. Risken för ohälsa ökar gradvis, inte tvärt vid en viss siffra. 1177 noterar att riskerna för till exempel högt blodtryck, förhöjda blodfetter och typ 2-diabetes ofta börjar öka tydligare från ett BMI runt 27 och uppåt. Ett BMI strax över 25 innebär för många en liten riskökning, medan ett midjemått en bit över gränsen väger tyngre i bedömningen.
Det är också vanligt att ha övervikt. Livsmedelsverket beskriver övervikt och obesitas som ett stort folkhälsoproblem, och enligt Folkhälsomyndighetens folkhälsodata har ungefär hälften av alla vuxna övervikt eller obesitas, något vanligare bland män. Folkhälsomyndigheten visar att andelen ökar med åldern, från omkring 30 procent bland unga vuxna till drygt 60 procent i åldern 45 till 64 år, och att åren mellan 20 och 40 är en period då BMI ofta stiger mest. Om du känner igen dig är du alltså långt ifrån ensam.
Ligger du över gränsen, vad är motiverat att göra?
Om både BMI och midjemått pekar uppåt kan det vara motiverat att se över matvanor och rörelse, men på ett sätt som håller i längden. Grunden för viktnedgång är enligt Livsmedelsverket att få i sig färre kalorier än man gör av med. Samtidigt betonar de att det inte finns en enda metod som fungerar för alla, och att du behöver hitta din egen väg.
Det som fungerar för de flesta är små, varaktiga förändringar snarare än snabba kurer. Livsmedelsverket lyfter fram att struktur i ätandet hjälper: äter du frukost, lunch och middag blir du inte lika hungrig mellan måltiderna och det blir lättare att undvika onödigt småätande. I övrigt gäller samma kostråd som för alla, med rikligt av grönsaker, frukt och baljväxter, fullkorn, fisk och nyttiga oljor, och mindre av socker och salt. Hur du kan lägga upp maten efter mål som viktnedgång, muskler eller mer energi går vi igenom i guiden om kost och hälsomål.
Proteinets roll när du vill gå ner i vikt
En del som är särskilt användbar vid viktnedgång är proteinet. När du äter i ett kaloriunderskott vill du helst tappa fett och behålla musklerna, och tillräckligt med protein hjälper kroppen att bevara muskelmassa i det läget. Protein mättar dessutom bra, vilket kan göra det lättare att hålla ett underskott utan att ständigt vara hungrig.
De nordiska näringsrekommendationerna 2023 anger att 10 till 20 procent av energin bör komma från protein, med en baslinje kring 0,83 gram per kilo kroppsvikt. Vid aktiv viktnedgång kan ett något högre intag vara motiverat för att skydda musklerna. Exakt hur mycket det motsvarar för din kroppsvikt, och hur du fördelar det över dagen, räknar vi igenom i hur mycket protein du behöver per dag. Proteinhöjning ersätter inte ett kaloriunderskott, men den gör underskottet lättare att leva med.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har svårt att hantera din vikt på egen hand, om du har obesitas, eller om ditt BMI ligger under 18. Sök också vård om vikten förändrats snabbt utan tydlig orsak eller om du oroar dig för din hälsa. Vården kan göra en bredare bedömning än vad ett mått hemma kan, och det finns hjälp att få. Läs mer om att bedöma din vikt hos 1177.
Den här artikeln ger allmän information om kost och hälsa och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning. Vid frågor om din egen hälsa, kontakta vårdcentral eller ring 1177.
Senast faktagranskad: 11 juli 2026