Ditt BMI-värde placerar förhållandet mellan din vikt och längd i en av åtta klasser, från kraftig undervikt en bit under 16 till fetma klass 3 vid 40 och uppåt. Skalan sträcker sig i praktiken från runt 13 vid svår undervikt till över 60 vid mycket kraftig fetma. Här får varje värdeband en konkret innebörd, en källgranskad riskbild och ett rimligt nästa steg. Kom ihåg redan nu att BMI är ett trubbigt mått som väger hela befolkningsgrupper mot varandra, inte ett facit för din kropp.
Vet du inte din siffra kan du räkna ut den i BMI-räknaren, eller följa uträkningen steg för steg i guiden om hur du räknar ut BMI för hand. Har du siffran klar hoppar du direkt till ditt värdeband nedan. Gränserna följer Världshälsoorganisationens klassificering och har legat fast sedan 1997, enligt WHO:s faktablad om övervikt och fetma.
BMI under 16: kraftig undervikt
Ett värde under 16 klassas av WHO som kraftig undervikt, den lägsta av tre undernivåer. I den nedre delen av skalan, mot BMI 13 och 14, handlar det om ett tillstånd som ofta kräver medicinsk uppföljning. Så låga värden ses vid uttalad näringsbrist, sjukdom eller ätstörning, och kroppen har då sällan tillräckliga reserver.
Riskbilden gäller här snarare för lite än för mycket. Låg vikt kan innebära brist på energi och näring, påverkad benhälsa och nedsatt immunförsvar. 1177 är tydliga med att du bör kontakta en vårdcentral för att få hjälp om ditt BMI ligger under 18,0, och ett värde under 16 gör det rådet mer angeläget. Det rimliga nästa steget är alltså inte att räkna kalorier på egen hand, utan att söka vård för en ordentlig bedömning.
BMI 16,0 till 18,4: undervikt
Det här spannet rymmer måttlig undervikt, 16,0 till 16,9, och lätt undervikt, 17,0 till 18,4. Många som hamnar här mår bra och har alltid varit smala, men gruppen rymmer också personer som gått ner ofrivilligt. Just förändringen säger ofta mer än den absoluta siffran. En stabil vikt strax under gränsen är sällan samma sak som en vikt som sjunkit snabbt de senaste månaderna.
Enligt 1177:s vägledning om att bedöma din vikt är rådet att kontakta vårdcentralen om BMI ligger under 18,0. Ligger du strax över den gränsen och mår bra räcker det ofta att äta näringstätt och regelbundet. Vill du bygga upp vikt på ett hållbart sätt är proteinrika livsmedel en vettig utgångspunkt, gärna tillsammans med energität mat snarare än stora volymer.
BMI 18,5 till 24,9: hälsosam vikt
Det här är det spann som WHO och svensk vård beskriver som normalvikt för vuxna. Statistiskt är risken för viktrelaterad sjukdom som lägst här, men spannet är brett med flit. Var inom intervallet du mår bäst avgörs av muskler, matvanor och hur du känner dig, inte av en exakt målvikt. Ett stabilt värde inom spannet, tillsammans med bra matvanor, säger mer än en enskild avläsning.
Här är muskelmassa värd en särskild kommentar. BMI skiljer inte muskler från fett, så en vältränad person kan ligga i den övre delen av spannet, eller till och med strax över, utan att ha för mycket fett. Måttet passar helt enkelt sämre ju mer din kroppssammansättning avviker från genomsnittet. Det rimliga nästa steget för de flesta här är att fortsätta med vanor som håller. Vill du finslipa kosten finns utgångspunkter under kost och hälsomål.
BMI 25,0 till 26,9: övervikt, nedre delen
Vid 25 börjar det WHO kallar övervikt, ibland kallat pre-obesitas. I den nedre delen, 25,0 till 26,9, är riskökningen ofta liten, särskilt om vikten är stabil och midjemåttet ligger lågt. Många idrottande eller muskulösa personer landar just här av rena muskelskäl. Att skilja på 25 och 27 är hela poängen med att dela upp övervikten, för riskbilden ser olika ut i de två halvorna.
Eftersom BMI inte visar var fettet sitter kompletterar vården ofta med midjemått. 1177 anger att risken ökar vid ett midjemått på 80 centimeter eller mer för kvinnor och 94 centimeter eller mer för män. Två personer med samma BMI kan alltså ha olika riskbild. Nästa steg här är sällan dramatiskt: håll koll på vikttrenden och midjemåttet, och lägg krutet på vardagsvanor snarare än snabba kurer.
BMI 27,0 till 29,9: övervikt där riskerna börjar stiga
Det här är bandet att lägga märke till. 1177 skriver att det från BMI 27 och uppåt ofta ökar riskerna för högt blodtryck, förhöjda blodfetter och diabetes typ 2. Rent tekniskt tillhör 27 till 29,9 fortfarande övervikt och inte fetma, men riskkurvan börjar luta tydligare här än strax under. Det är därför den här sidan bryter ut spannet i stället för att buntas ihop med hela övervikten.
Riskökningen är gradvis, inte en tröskel som slår om vid en viss siffra. Har du samtidigt ett högt midjemått, ärftlighet för diabetes eller högt blodtryck väger det tyngre än BMI-siffran i sig. Ett rimligt nästa steg är att se över matvanor och rörelse, och att ta upp värdet med vårdcentralen om du har andra riskfaktorer. Livsmedelsverkets råd om övervikt och obesitas ger en saklig grund för kostbiten.
BMI 30,0 till 34,9: fetma klass 1
Vid 30 går skalan över i det WHO kallar fetma, indelat i tre klasser. Klass 1, 30,0 till 34,9, är den lindrigaste. På den här nivån är sambandet med sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer tydligare, och enligt 1177 ökar risken att få besvär ju högre vikten är. Samtidigt gäller fortfarande att midjemått och övrig hälsa nyanserar bilden för den enskilda personen.
Här blir vården en naturlig samtalspartner. 1177:s sida om obesitas hos vuxna beskriver att du bör kontakta en vårdcentral om din övervikt eller obesitas ger besvär, eller om du inte kommer vidare på egen hand. Vid BMI 30 eller mer kan läkemedelsbehandling bli aktuell, och vid 27 eller mer om du samtidigt har en följdsjukdom. Det avgörs alltid i vården, inte av en tabell.
BMI 35,0 till 39,9: fetma klass 2
Fetma klass 2 innebär att sannolikheten för följdsjukdomar stiger ytterligare jämfört med klass 1. 1177 listar bland annat högt blodtryck, diabetes typ 2, höga blodfetter, hjärtinfarkt och stroke, sömnapné, flera cancerformer samt nedstämdhet som besvär som blir vanligare med stigande vikt. Det betyder inte att var och en drabbas, utan att gruppen som helhet har en högre risk.
På den här nivån rekommenderas oftast stöd från vården snarare än egna försök i det tysta. En vårdcentral kan väga in blodtryck, blodsocker och släkthistoria och lägga upp en plan som håller över tid. Kostförändringar är en del av den planen, men de fungerar bäst tillsammans med professionell uppföljning.
BMI 40 och över: fetma klass 3
Fetma klass 3, ibland kallad svår fetma, börjar vid 40 och saknar övre gräns i praktiken. Värden på 50 och över förekommer. Här är riskbilden mest uttalad, och vården har flera behandlingsvägar, från strukturerat kostupplägg och läkemedel till obesitaskirurgi i utvalda fall. Vad som passar avgörs individuellt efter en samlad bedömning.
Det rimliga nästa steget är att söka vård för en plan, inte att söka den perfekta dieten på egen hand. Även en måttlig och varaktig viktnedgång kan förbättra blodtryck och blodsocker, och en vårdkontakt gör att förändringen sker med stöd och uppföljning.
Så många kilo skiljer dig från närmaste gräns
En sak som sällan syns i BMI-tabeller är hur många kilo som faktiskt ligger mellan två gränser. Det beror på din längd, eftersom ett BMI-steg motsvarar olika mycket vikt för en kort och en lång person. Ett BMI-steg räknas ut som längden i meter gånger sig själv. För 170 centimeter blir det 1,70 gånger 1,70, alltså 2,89 kilo per hel BMI-enhet.
Tabellen visar hur mycket ett steg på 1,0 i BMI väger vid olika längder. Siffrorna är egna uträkningar med formeln BMI lika med vikt delat med längden i kvadrat, avrundade till två decimaler.
| Längd | 1,0 BMI-enhet motsvarar |
|---|---|
| 160 cm | 2,56 kg |
| 165 cm | 2,72 kg |
| 170 cm | 2,89 kg |
| 175 cm | 3,06 kg |
| 180 cm | 3,24 kg |
| 185 cm | 3,42 kg |
| 190 cm | 3,61 kg |
Med den siffran räknar du snabbt ut avståndet till din närmaste gräns. Några exempel gör det konkret. En person på 165 centimeter med BMI 26 behöver minska knappt 2,8 kilo för att nå in i det hälsosamma spannet under 25. En person på 175 centimeter med BMI 28 har cirka 3,1 kilo ner till 27, där riskkurvan börjar luta, och drygt 9 kilo ner till hälsosam vikt. Och den som är 180 centimeter med BMI 31 ligger drygt 3,2 kilo över gränsen till fetma klass 1, alltså under 30.
Poängen är inte att jaga en exakt målvikt. Poängen är att avståndet till en gräns ofta är mindre, eller större, än det känns, och att en gräns i sig inte är någon magisk brytpunkt för hälsan. Vill du se hela skalan med samtliga åtta klasser finns den i BMI-tabellen med alla gränsvärden.
Att läsa siffran rätt
BMI är ett screeningmått för grupper, inte en diagnos för en enskild person. Det skiljer inte muskler från fett, tar ingen hänsyn till var på kroppen vikten sitter och säger inget om blodtryck, blodsocker eller kondition. Två personer med samma värde kan ha helt olika hälsa. Måttet passar dessutom sämre för gravida, för personer med mycket stor muskelmassa och för de allra äldsta, där ett något högre spann kan vara en fördel.
Använd därför siffran som en fingervisning om det kan vara värt att titta närmare, inte som ett omdöme om dig. Den här texten är allmän information och ersätter inte en bedömning i vården. Undrar du över din vikt eller hälsa, vänd dig till din vårdcentral eller ring 1177.
Senast faktagranskad: 11 juli 2026. Gränsvärdena är kontrollerade mot WHO:s klassificering och 1177.
Senast faktagranskad: 11 juli 2026