BMI står för body mass index, på svenska kroppsmasseindex. Du räknar ut det genom att dela din vikt i kilo med din längd i meter gånger sig själv, alltså längden i kvadrat. En person som väger 72 kilo och är 1,68 meter lång får BMI 25,5. Siffran ger en grov fingervisning om förhållandet mellan vikt och längd hos vuxna, men den mäter varken muskler, midjemått eller din hälsa i övrigt. Här går vi igenom formeln steg för steg, räknar tre exempel på papper och miniräknare och tittar på var måttet kommer ifrån.
Vad siffran faktiskt beskriver
BMI väger vikten mot längden och inget annat. Två personer med samma BMI kan ha helt olika mängd muskler, fett och benstomme. Enligt Livsmedelsverket är BMI ändå det vanligaste sättet att på befolkningsnivå beskriva övervikt och obesitas, just för att det bara kräver två uppgifter som är lätta att mäta. 1177 beskriver måttet som ett riktvärde, inte som en diagnos. Vill du bara ha svaret snabbt kan du använda vår BMI-räknare, men det är värt att förstå vad som händer bakom siffran.
BMI-formeln och enheten kg/m2
Formeln ser likadan ut oavsett vem du räknar för:
BMI = vikt i kilo delat med (längd i meter x längd i meter)
Eftersom du delar kilo med meter i kvadrat blir enheten kg/m2, uttalat kilo per kvadratmeter. Den enheten följer alltid med, även när man sällan skriver ut den. Ett vanligt misstag är att skriva in längden i centimeter. Då blir talet i nämnaren enormt och BMI orimligt litet. Använd alltid meter, alltså 1,72 och inte 172.
Räkna ut BMI steg för steg
Gör så här, med papper eller miniräknare bredvid:
- Väg dig och skriv upp vikten i hela eller halva kilo.
- Mät längden i meter, till exempel 1,72.
- Multiplicera längden med sig själv. På miniräknaren: knappa 1,72, tryck gånger, knappa 1,72 igen och tryck lika med.
- Dela vikten med det tal du fick. Det är ditt BMI.
- Avrunda till en decimal.
Samma metod fungerar för alla. Nedan visar vi tre genomräknade exempel, varav två bygger på hur lång och tung svensken faktiskt är.
Tre räkneexempel hämtade ur svensk statistik
De flesta guider räknar på en påhittad person på 70 kilo och 1,75 meter. Vi utgår i stället från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden, som visar att svenska män i genomsnitt är 180 centimeter långa och väger 84 kilo, medan kvinnor i genomsnitt är 166 centimeter och väger 68 kilo (senast tillgängliga mätning 2016 till 2017, kontrollerad i juli 2026).
Exempel 1: en person på 72 kilo och 1,68 meter
Först längden i kvadrat: 1,68 x 1,68 = 2,8224. Sedan vikten delat med det talet: 72 / 2,8224 = 25,5. BMI blir alltså 25,5.
Exempel 2: medelsvensken (man), 84 kilo och 1,80 meter
Längden i kvadrat: 1,80 x 1,80 = 3,24. Vikten delad med det: 84 / 3,24 = 25,9. BMI blir 25,9. SCB anger själva medelvärdet till 26,1, och skillnaden är lärorik: myndigheten räknar på varje persons exakta mått, medan vi här räknar på de avrundade genomsnitten. Små avrundningar ger små hopp i slutsiffran.
Exempel 3: medelsvensken (kvinna), 68 kilo och 1,66 meter
Längden i kvadrat: 1,66 x 1,66 = 2,7556. Vikten delad med det: 68 / 2,7556 = 24,7. BMI blir 24,7, vilket SCB för hela gruppen anger till 24,8. Vill du se vilken viktklass just din siffra hamnar i hittar du hela skalan i BMI-tabellen med alla gränsvärden.
Från Quetelet till WHO
Formeln är närmare 200 år gammal. Den belgiske matematikern och astronomen Adolphe Quetelet beskrev sambandet mellan vikt och längd i kvadrat på 1830-talet, och länge kallades måttet Quetelet-index. Quetelet ville kartlägga genomsnittsmänniskan i en befolkning, inte bedöma enskilda personers hälsa. Först 1972 gav den amerikanske fysiologen Ancel Keys måttet dess moderna namn, body mass index, i en studie om olika viktindex. Under 1990-talet gjorde Världshälsoorganisationen WHO indelningen till en internationell standard, och 1997 klassade organisationen fetma som en global epidemi. Det är WHO:s klassgränser som svensk vård använder i dag.
När BMI missar målet
Måttet har tydliga svagheter. Det skiljer inte muskler från fett, vilket gör att en vältränad person kan få högt BMI utan att ha för mycket fett. Det säger heller inget om var på kroppen fettet sitter, och därför kompletterar vården ofta med midjemått. För barn och ungdomar används en särskild kurva, iso-BMI, och för personer över 65 år ligger det rekommenderade spannet något högre enligt 1177. Ett enskilt BMI-värde är alltså en startpunkt för ett samtal, inte ett facit.
Kort om råd och ansvar
Den här texten är allmän information och inte medicinsk rådgivning. Känner du oro för din vikt, ligger långt utanför spannet eller har frågor om din hälsa, vänd dig till din vårdcentral eller ring sjukvårdsrådgivningen på 1177. Vikt är sällan hela bilden, och en siffra på en miniräknare säger inget om ditt värde.
Senast faktagranskad: 9 juli 2026